Fördagen
26 november
Gästföreläsare 2025
Joakim Nergelius
9.00-10.00
Joakim Nergelius är professor i konstitutionell rätt och en mycket framstående rättsvetare. Han har omfattande och mångsidig erfarenhet från såväl akademin som den praktiska juridiken.
Hans föreläsningen belyser samspelet mellan rättsstat och demokrati och varför båda är avgörande för ett fungerande samhälle. I flera länder, bland annat Ungern, USA och Israel, har auktoritära krafter försökt koncentrera makten genom att försvaga domstolar, medier och universitet. Dessa aktörer hävdar ofta att de representerar den ”rena folkviljan”, som påstås stå över de oberoende institutionernas kontroll. Denna syn på en motsättning mellan folksuveränitet och maktdelning är dock farlig. En fungerande demokrati kräver både folkstyre och en stark rättsstat, inte minst för att värna grundläggande fri- och rättigheter.
I Sverige har synen på denna balans förändrats tydligt sedan 1970-talet. Från en nästan oinskränkt tro på folksuveräniteten när den nuvarande regeringsformen antogs, till en allt starkare betoning på rättsstatens betydelse, särskilt efter grundlagsändringen 2010.
Under föreläsningen kommer Joakim Nergelius att fördjupa sig i denna utveckling och diskutera vilka lärdomar vi kan dra för att värna demokratins grundprinciper framöver.
Ester Herlin-Karnell
10.15 - 11.15
Ester Herlin-Karnell är professor i EU-rätt och docent vid Juridiska institutionen, Handelshögskolan, Göteborgs universitet. Hon har tidigare varit professor och innehavare av en University Research Chair vid VU-Universitetet i Amsterdam, Nederländerna. Ester har en Jur Kand från Stockholm, en LLM från King’s College London samt en doktorsexamen i juridik från Oxford Universitet. Hon har dessutom praktisk erfarenhet från tingsmeritering vid svensk domstol och som biträdande jurist vid advokatbyrå.
I sin föreläsning undersöker Ester den konstitutionella dimensionen av EU-rätt och hur svensk rätt påverkas av och samspelar med EU:s regelverk. Hon tar upp aktuella och högrelevanta frågor, bland annat EU:s solidaritetsklausul, säkerhetsfrågor och dataskydd. Föreläsningen belyser hur EU-rätten ställer krav på både suveränitet och nationell rättssäkerhet, och vilka utmaningar detta skapar för ett demokratiskt samhälle.
I sin föreläsning undersöker Ester den konstitutionella dimensionen av EU-rätt och hur svensk rätt påverkas av och samspelar med EU:s regelverk. Hon tar upp aktuella och högrelevanta frågor, bland annat EU:s solidaritetsklausul, säkerhetsfrågor och dataskydd. Föreläsningen belyser hur EU-rätten ställer krav på både suveränitet och nationell rättssäkerhet, och vilka utmaningar detta skapar för ett demokratiskt samhälle.
Föreläsningen ger en tydlig bild av hur principer om maktdelning och individens rättigheter möter verkligheten – och varför detta är centralt för att säkerställa både demokrati och rättsstat.
Workshop med Centrum för rättvisa: Rätten till domstolsprövning
13.15 - 15.15
Möt Fredrik Bäärnhielm Thorslund och Leonard Garg, processjurister på Centrum för rättvisa. Centrum för rättvisa är Sveriges första public interest law firm och har sedan starten 2002 drivit ett stort antal domstolsprocesser för att stärka skyddet för enskildas fri- och rättigheter i Sverige. Organisationen har i dagsläget gett upphov till 25 vägledande prejudikat från de högsta juridiska instanserna i Sverige och Europa som stärkt rättighetsskyddet i samhället på bred front – senast Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2025 ref. 43, som stärker rätten till domstolsprövning av ingripande myndighetsbeslut.
Workshopen behandlar rätten till domstolsprövning och dess betydelse för rättssäkerheten och rättsstaten. Under workshopen kommer deltagarna att få lära sig om hur tillgång till rättvisa (access to justice) har kommit att bli ett av Sveriges största rättsstatsproblem – och en av de frågor som Sverige oftast fälls för i Europadomstolen för mänskliga rättigheter.
Workshopen behandlar rätten till domstolsprövning och dess betydelse för rättssäkerheten och rättsstaten. Under workshopen kommer deltagarna att få lära sig om hur tillgång till rättvisa (access to justice) har kommit att bli ett av Sveriges största rättsstatsproblem – och en av de frågor som Sverige oftast fälls för i Europadomstolen för mänskliga rättigheter.